Nikon D3000

Läsaren Amanda undrade lite över min kamera, så jag tänkte slänga upp ett inlägg om den! Det kanske finns fler som undrar :)
Och för att ni ska slippa fråga om hur jag tagit bilderna: 14 megapixel-kamera i min S4a.
 
/ Bildkälla /
 
Jag tar alla bilder till bloggen med min Nikon D3000, och ett objektiv på 18-105 mm. Jag fick halva kameran betald av mina föräldrar i julklapp år 2011, och funderar på att byta upp mig snart. Det är en superbra nybörjarkamera, men jag vill helst ha en med utvikbar skärm och filmläge!
 
 
Jag fotar i princip alltid i A-läget (A står för aperture, bländaröppning). Det innebär att jag styr över hur stor bländare jag ska ha, så sköter kameran slutartid och allt annat. Hur stor bländare man har avgör hur långt skärpedjupet i bilden blir. Lågt bländartal = mycket suddigt i bakgrunden - högt bländartal = allt är i fokus.
 
 En bild jag tagit med lågt bländarvärde (stor bländare).
 
För att ändra hur stor bländaren ska vara, snurrar man helt enkelt på det lilla hjulet som sitter på kamerahuset.
 
 
 
Något som ni säkert märkt är att jag älskar överexponerade bilder! Ett trick för att ljusa upp bilderna direkt i kameran är att trycka ner knappen för exponeringskompensation (snett nedanför avtryckaren, till höger) och samtidigt vrida på hjulet jag ringade in i bilden ovan. Ju mer man snurrar åt vänster, desto ljusare blir bilden - ju mer man snurrar åt höger, desto mörkare.
 
Övriga inställningar jag alltid använder mig av:
  • ISO-värde 100. Går så sällan som möjligt över 100; absoluta max är 400 om det är supermörkt och jag av någon anledning inte kan använda blixt. Har man ett högt ISO-värde kommer mer ljus in i kameran (på en kortare slutartid), men bilderna blir också mycket brusigare.
  • Autozoom. Skippa skitsnacket om att det inte går att ta bra bilder om man inte lämnar vissa autolägen. Använder jag manuell zoom hamnar jag ofta lite fel och så blir inget i bilden helt knivskarpt.
  • RAW-filer. Jag fotar aldrig i .jpeg. RAW tar större plats, men är av bättre kvalitet och går att redigera direkt i Photoshop utan att förstöra själva bilden.
 
Sammanfattning: Nikon D3000 är en superbra nybörjarkamera, som tar bra bilder om man bara lär sig den (vilket är väldigt enkelt!). Definitivt värt 6000kr, men jag tror samtidigt att man kan hitta bättre kameror till det priset :)

KOMMENTERA

Los Angeles-haul del 3!

 
Jag köpte på mig ett rejält lager med såna här ögonlocksprimers för ca $1 styck; har för mig att jag skrivit om dem förut så ska bara berätta om dem kortfattat här. Det är helt enkelt en hudfärgad (jag har nyansen Sheer) kräm som läggs innan ögonskugga för att få sminket att hålla bättre och längre samt för att få färgerna att poppa riktigt ordentligt!
 
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ 
 
 
NYX världskända eyelinernyhet The Curve köpte jag också. Den speciella designen på själva "tuben" ska göra det bekvämare att hålla eyelinern och ge till och med nybörjaren fina, jämna linjer. Spetsen är av filt, rätt hår och ganska tunn. Kostade $15,99.
Om ni vill kan jag recensera den här produkten ännu närmare, kommentera isåfall!
 
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ 
 
 
Den här paletten från Color Concept är i hela 101 delar (applikatorer inräknade)! För $7,79 - visserligen med 50 % rea, men ändå - är det bra skuggor, och med en primer och NYX Jumbo Eye Pencil blir färgerna otroligt fina! { Här } kan ni se en sminkning där jag använt mig av just den här paletten. Lite små skuggor, det känns som att de kommer att ta slut snabbt, och rätt osmidigt att man inte kan ha i alla paletter samtidigt. Ångrar dock absolut inte köpet!
 
♥ ♥ ♥ ♥ 
 
 
Behöver den här produkten ens någon introduktion? Denna krämiga ögonpennan ($5,99) är känd för att vara en grym ögonskuggsbas och färg för vattenlinjen, så jag var bara tvungen att köpa en för att testa. Dock önskar jag nu att jag hade köpt med mig flera! Som ni ser på bilden blir toppen kort väldigt fort, och har man ingen bra vässare är det helt enkelt slut på pennan där.
   Dock vet jag ett trick för att få ut det mesta ur sin Jumbo Eye Pencil; det kommer upp ett inlägg om det om några timmar så stay tuned!
 
♥ ♥ ♥ ♥ ♥

KOMMENTERA

Los Angeles-haul del 2!

 
 
 
EOS Lip balm
 
De här fina läppbalsamen känns som något man måste köpa när man är i USA, eftersom de är så billiga! Jag betalade drygt 20 kr/styck för de här söta förpackningarna. Designen är annorlunda från andra balsam då allt är ihoppressat till en liten kula istället för ett stift.
 
 
Det är inget fantastiskt balsam, men det gör läpparna mjuka och smakar otroligt gott! Min favorit är nog den mintrgröna, som smakar/luktar tuggummi.
 
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ 
 
 
NYX Läppstift
 
I tuben ser det här stiftet klarrosa och väldigt härligt ut, men det blir helt annorlunda på läpparna. Det blir frostigt, och ganska svårburet ensamt. Passar dock superbra som gloss över ett lila/rosa läppstift och för priset på $3,99 var det inget jättedåligt köp.
 
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ 

KOMMENTERA

Los Angeles-haul del 1!

 
MAYBELLINE The Rocket Volum' Express
 
Jag brukar inte gilla Maybellines mascaror, så egentligen har jag ingen aning om varför jag köpte den här, menmen, spontanköp är okej ibland. Mascaran utlovar explosiv volym utan att klumpa, och fylliga fransar i ett enda svep. Nja.
   Formulan är väldigt blöt och det fastnar mycket på borsten. Det är lätt att ta för mycket och sluta med riktiga fjortisfransar, vilket är ett big nono. Dock tror jag att den kan funka om två månader eller så när den torkat en aning.
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ 
 
NYX Doll Eye Mascara Long Lash
 
En fibermascara som jag tror kan bli en ny favorit! Enligt beskrivningen ska mascaran ge riktiga dockögon med förlängda fransar och volym. Dessutom innehåller formulan vitamin E vilket återfuktar och skyddar.
   Jag vill så gärna ge den här mascaran högsta betyg, men det går inte eftersom volymen sviker. Dock älskar jag att det verkligen ser ut som att man har fler och längre fransar tack vare alla nylonfibrer i krämen!
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ 
 
 *ofixade ögonbryn* NYX till höger, Maybelline till vänster.
 
SELECT LASH Eyelash Serum
 
Åh vad jag önskar att jag hade köpt på mig fler av de här!! Knappt 1 dollar styck, och så bra! Jag har använt serumet varje morgon och kväll i ca en vecka och jag märker redan lite skillnad. Dock tar tuben slut rätt fort så jag får se om det finns någon möjlighet att få tag på denna någonstans i närheten.
   Serumet fungerar också att använda som genomskinlig mascara för att öppna blicken. Jag har inte upplevt några irritationer alls vid användning.

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ 

KOMMENTERA

Mitt besök hos Scientologerna

Först och främst måste jag berätta att jag missuppfattat utflykten - vi åkte inte till en Scientologikyrka (de är exklusiva för medlemmar), utan till grundaren L. Ron Hubbards museum. Men det var en häftig upplevelse i sig!
 
 
 
Kvällen började med mingel och lite mat - pasta i någon ostig tomatsås. Rätt gott, och så serverades det supersöta cupcakes till efterrätt. Dock glömde jag tyvärr att fota dem. :(
 
Personalen var lite småläskig, det måste jag erkänna. Alla hade stela, påklistrade leenden och deras ögon riktigt blixtrade. Det var rätt obehagligt att möta deras blick faktiskt; det låter fånigt men det kändes som att de såg rakt igenom en. Dessutom sprang de runt som tosingar för att ha full koll på läget. Jag blev tillfrågad två eller tre gånger om jag verkligen verkligen hade signerat gästboken; det var otroligt viktigt att alla gäster gjorde det nämligen.
 
Efter att vi glidit runt och kikat lite på bilder på Hubbard, hans böcker, och människorna i lokalen (det fanns många med lite speciella stilar), var det dags att gå ner i en stor sal där massa stolar var uppradade framför en liten scen. Alla fick en plats, och så kom det ut en kvinna tillsammans med en bakgrundssångerska och en basspelare och framförde några låtar. Leadsångerskan hette Harriet Schock och är tydligen en känd låtskrivare. Hon sjöng bland annat den här låten:
 
När de framfört kanske en fem, sex låtar var det dags för den riktiga showen! Fyra skådespelare (en berättare, en man som spelade huvudrollen, en kvinna som spelade hushållerska/marskvinna, en man som spelade fransk servitör/dekanus) spelade upp L. Ron Hubbards första sci fi-berättelse "The Dangerous Dimension", som om det var en radiopjäs. Det hade det varit på 40-talet (har jag för mig), och det var rätt intressant att se hur de löst det på scen med ljudeffekter och så. Det var mer tre personer åt gången som stod på scen och pratade, än en pjäs som spelades upp.
   Jag blev inte särskilt imponerad av framförandet; timingen var rätt usel på skådisarna och berättelsen var skriven med ett väldigt enkelt språk. Även jag, som inte har engelska som modersmål, förstod vartenda ord.
 
Jag var väldigt skeptisk till Scientologerna när jag gick in, men det här verkade vara en väldigt "normal" fredagsshow så jag slappnade av lite och öppnade mitt sinne lite. Tills pjäsen var slut.
   Hela publiken, inklusive skådespelarna, reste sig upp och applåderade - mot ett porträtt av Hubbard. Det kan jämföras med att man niger eller bugar sig inför en Jesusskulptur/ett krucifix; men det kändes sjukt när man stod mitt bland alla dessa människor som hyllade den här författaren som ... en gud.



Innan vi lämnade byggnaden fick vi en liten rundtur på muséet. En gammal man ledde oss runt och berättade om L. Ron Hubbards fantastiska liv och åstadkommelser. Den mannen gjorde inte något fel, eller världsomvälvande, åtminstone inte enligt de här människorna.
   Han var en av de 400 första registrerade piloterna i USA. Han fick purpurhjärtat efter att ha varit med i andra världskriget (och valde dessutom att inte "skryta om att han blivit sårad i strid", vilken hjälte!). Han seglade till Kina och andra delar av Asien flera gånger om. Han låg i flottan. Han studerade atomer på universitetet. Han växte upp med cowboys. Han skrev en 10 volymsbok på åtta månader, 9h skrivande i veckan.
 
Tro fan om han inte uppfann medicinen mot malaria också.
 
Okej, jag låter bitter. Men allt var så fruktansvärt överdrivet och skrytsamt. Han jämförde Hubbard med J.K. Rowling och Harry Potter-serien, att det hade minsann tagit henne 16 år att ge ut 7 böcker, men bara åtta månader för Hubbard att ge ut 10.
Det är ju inte alls så att J.K. Rowling (i min mening) skriver extremt mycket bättre och skickligare, längre böcker och är typ extremt mycket mer känd än Hubbard. Fråga 100 personer på stan och jag slår vad om att alla vet vem Rowling är; men få har hört talas om Hubbard.
   De jämförde också denna storslagna man som vid 70 års ålder då nyligen givit ut 10 sci fi-böcker (när det i princip enda han gjort hela livet hade varit att skriva böcker), med en 16-årig nykomling i författarvärlden. No shit att den förstnämnde säljer mer, skriver bättre och är mer känd. Jämför mig med Obama.
 
Den här mannen som guidade oss kunde självklart inte ta att vissa sa emot att Hubbard kanske inte alls var så fantastisk och gudalik som de sa att han var. Till exempel påpekade en dam, när guiden precis berättat om Hubbards pilotcertifikat, att hennes farmor hade flygit redan 40 år tidigare, så så speciellt var det inte. Då nickade bara guiden, sa "okay, that's good", och gick vidare. Så otroligt roligt dock att se honom ställd.



För att sammanfatta det här långa inlägget (jag kanske kan dela upp det i 10 delar? Haha!) kan jag säga att ja, jag tycker att scientologerna verkar så vrickade som jag trodde redan innan. De tror på något som en etablerad sci fi-författare skrivit om i sina böcker som om det vore verklighet, och dyrkar mannen som om han är Gud. Dock kan jag absolut dra paralleller mellan andra religioner och dumförklarar dem inte av det skälet; som min jämförelse med krucifixet förut.
   Men det är en skillnad på att tro på något som sägs ha hänt för 2 000 år sedan (det finns ändå en viss, ytterst liten, sannolikhet att saker som står i Bibeln kan ha hänt), och att tro på något en författare skrivit i sina fiktionsböcker. Förstår ni hur jag menar? Det är som att Rune Andréasson skulle ha sagt att Bamse finns på riktigt och vi skulle tro på det och börja offra honung till alla nallebjörnar vi ser. En väldigt svartvit jämförelse, men det kanske blir tydligare hur jag menar.
 
Har ni haft någon kontakt med Scientologer? Vad har ni för uppfattning om dem överhuvudtaget?

KOMMENTERA

Nittonde december 2013

 
Om några dagar kommer det att komma upp en noggrannare recension - det här är bara hur jag upplevt telefonen de första timmarna. :) Har ni några frågor om telefonen får ni jättegärna ställa dem i en kommentar till det här inlägget; så ska jag försöka besvara dem i recensionen som kommer upp snart.
 
 
 
 
Jag trodde faktiskt att telefonen skulle vara mycket klumpigare med sina dryga 7x14 cm, men det är den inte! Den känns verkligen inte mycket bredare än min S2. Skärmstorleken är den största skillnaden, med 1080x1920 resp. 480x800 pixlar. Hela storleken utnyttjas, det är inte särskilt mycket ram runt skärmen.
   S4an är också tunnare än S2, vilket ger den ett smidigare intryck, och väger bara 130g.
 
 
Shit vad jag älskar den stora skärmen! Det kommer vara grymt vid spel samt YouTube-/Netflixtittande. Färgerna är klara och skärpan knivskarp, gränssnittet snyggt och allting flyter smidigt. Just nu har jag inget att klaga på!
 
 
 
 
Jag har inte hunnit testa några nya "appar" (såsom t.ex. Sound & Shot, där man kan lägga till ett soundtrack till sina bilder, eller ChatOn, där man kan dela skärmen med andra smartphoneanvändare), men jag har lekt runt lite med de olika gestmöjligheterna!
   De funkar i viss mån. Jag har testat att svara/lägga på luren när andra ringt mig genom att svepa över skärmen med handen (utan att nudda displayen), men det har inte funkat en enda gång. Dock har det fungerat att svepa över skärmen för att flytta appar till andra startsidor - dock trycker man även ner ett finger på appen då, vilket nog gör telefonen "mer redo" på ett svep än när någon ringer. Förstår ni? Det var lite flummigt skrivet, haha.
 
S4an skryter också med att kunna känna av när man tittar på skärmen, och när man inte gör det, vilket visas med en liten ikon i aktivitetsfältet. Ögat lyser = telefonen märker att du tittar på den.
 
 
Funktionen är dock väldigt shady, och även om jag sitter och tittar rakt på skärmen märker den inte alltid det. Även om ljuset är halvtaskigt i rummet anser jag att det är tillräckligt bra för att den ska kunna urskilja ögon, mun, vad den nu går efter. Det funkar lite bättre i väl upplysta rum, men inte till 110 %, tyvärr!
   Den reagerar dock tillräckligt bra för att släcka låsskärmen så fort jag lägger ifrån mig telefonen (sitter jag och beundrar bakgrundsbilden fortsätter den att lysa!), vilket förhoppningsvis kommer spara en del batteri.
 
   En av de nya funktionerna som jag gillar mest, är en liten LED-lampa som sitter bredvid spegelkameran. När telefonen laddas, lyser lampan rött; har du nya notiser (typ sms, kik, osv) lyser den grönt, eller blinkar blått vid t.ex. missade samtal, Facebooknotiser etc. Perfekt då man slipper ens ta upp telefonen från bordet för att se om något nytt hänt! Stor tummen upp!
 
Extremt svårt att få den röda lampan på bild, men, ja, den är där. Och den är starkare på riktigt.
 
 
 
 
En stor men smidig telefon, med grym display. Snygg design, bra gränssnitt och en otrolig kamera på hela 13 megapixlar (min systemkamera är på 10,2 ...)!!
   Många av de nya funktionerna är häftiga i teorin och lite impad blir man när de väl fungerar; det känns väldigt high-tec och futuristiskt. Att de dock inte funkar jämt drar ner en del, det funkade första gången jag provade vilket satte standarden - och därför blev jag sjukt irriterad när den inte fungerade några gånger senare. ;)
 
Några bekvämlighetsproblem är lösta; typ den flerfärgade LED-lampan eller att det finns tillbehör att köpa för att kunna ladda telefonen trådlöst.
 
Samsung har helt enkelt lyckats leverera en telefon med framtidskänsla, till ett rimligt pris. Rekommenderar den varmt till alla som funderar att byta upp sig från en S2a eller tidigare modeller (och alla iPhones, usch, hehe)!
 
 
Jag köpte min telefon hos Mr PC Computers, där den dock verkar vara ur lager. Jag betalade ca 3 900 kr! Då fick jag även med en Samsungladdare och ett par vita hörlurar. Telefonen finns i färgerna vit, blå, grå, brun, röd, rosa, lila och svart.

KOMMENTERA

Andra december 2013


Mouseover
 
Dags för en recension av håroljan jag fick hem för några dagar sen! Jag har hunnit testa den två gånger (råkade överdosera första gången, hehe) och jag måste säga att jag är riktigt nöjd!
 
   Till skillnad från många andra arganoljor är den här i en smart sprayflaska istället för en med pump. Jag gillar det då man slipper bli kladdig om händerna och istället direkt kan få produkten i håret! Den är dessutom riktigt dryg, 2 tryck räcker bra för mitt hår som är drygt nyckelbenslångt, så jag tror att flaskan på 60ml kommer att räcka riktigt länge.
 
Jag kommer snart att tävla ut ett exemplar av den här produkten, så håll utkik i min julkalender!
 
+ Otroligt smidigt med sprayflaska!
+ Skyddar håret mot UV-strålning
+ Tas upp snabbt av håret
+ 100 % fri från sulfater, parabener, mineraloljor och fosfater
+ Luktar inte
 
- Lätt att överdosera, så testa med 1-2 tryck första gången! 
 
 
 
Det här inlägget är i samarbete med highgrade.se.

KOMMENTERA

Eyebrows

 
Såhär blev resultatet av ögonbrynspennan jag tidigare skrev om! Den var sjukt pigmenterad och gav superfina streck! Definitivt en produkt jag kommer att använda igen, tycker bara att det är lite synd att den inte går att köpa någonstans då den följde med Veckorevyn!
Färgen var kanske lite mörk för min numera ljusa hårfärg, men den var definitivt inte i närheten av att vara svart eller så, utan fungerar nog till de flesta hårfärger.
 
Pennan får 3/5! Den mörka färgen och oåtkomligheten drar ner betyget.
 
På bilden har jag använt den tillsammans med Wet n Wilds Eyebrow Trio. 

KOMMENTERA

Recension: Isadora Wake up make-up foundation

Ni missar väl inte frågestunden där alla som frågar något får en länkning? Klicka här!
 

 
 
Isadora lovar en foundation som "ger din hud ny lyster och minskar trötthetstecken. Den smälter sammetslent vid applikation och förenar sig perfekt med huden. Trollar bort små ojämnheter och fina linjer."
Foundationen innehåller ljusreflekterande pigment som förstärker hudens klarhet och ger lyster, samt SPF 20 vilket är grymt!
 
Flaskan har en pump vilket jag gillar då det är det mest hygieniska - dock kommer det alldeles för mycket foundation i ett tryck! Hälften räcker gott och väl till hela ansiktet+käklinjen.
 
 
Foundationen smälter in så fint i huden och man får verkligen en oerhörd lyster. Den känns varken tung eller kladdig och håller hela dagen. Jag körde innebandy i en timme utan att jag såg någon större skillnad på sminket! Huden känns också återfuktad (precis som Isadora lovar!) både när jag har applicerat den och efteråt.
 
Det är en medeltäckande foundation som klarar röda näsvingar och halvmörka ringar under ögonen superbra. Man behöver inget puder eftersom foundationen redan från början ger ett matt resultat som inte heller blir glansigt efter några timmar. Definitivt något jag kommer att köpa igen!
 
 
 
Isadoras Wake up make-up foundation får 4/5 i betyg! Det hade höjts ytterligare om inte pumpen var så slösaktig, och om den skulle ha täckt litelite mer (mer än vad den lovat alltså!) så man sluppit concealer helt hade det varit en riktig mirakelprodukt. Men jag älskar den och kommer absolut att fortsätta använda den. :)
 

KOMMENTERA